Menu
Tema: Hjärnan

Så fattar du bättre beslut

Din hjärna är en stenålderspryl som inte utvecklats på 40 000 år. Lite skrämmande, eller hur, med tanke på att den ska hjälpa dig att fatta tusentals beslut varje dag i en djungel av information. Men det går att hacka sig in och uppgradera den och bli en smartare beslutsfattare, säger hjärnforskaren Katarina Gospic.

Katarina Gospic

På tal om dåliga beslut

Vi kan förstås inte veta på vilka grunder Dick Rowe på skivbolaget Decca Records fattade sitt beslut. Magkänsla eller empirisk kunskap, på stående fot eller efter en ordentlig funderare. Men oavsett: när han en dag i januari 1962 kyligt konstaterade att gitarrgrupper var på väg ut och visade fyra långhåriga unga grabbar på dörren, begick han ett stort misstag. Gruppen var The Beatles, och även om det finns flera olika versioner av den här historien är Dick Rowe för evigt förknippad med ett av pophistoriens sämsta beslut.

Hjärnforskningen har exploderat 

Dåliga beslut fattas oftast för att vi inte har haft möjlighet att sortera den information vi fått. Kanske har vi för lite information, kanske för mycket. Vi väljer ibland att låta våra hjärnor bestämma per automatik, och det är inte alltid det bästa. När Dick Rowe tackade nej till The Beatles var dagens moderna hjärnforskningstekniker okända och kunskapen om hur vi fattar beslut inte särskilt uppmärksammad. Det är den i dag.

Informationsruta om Katarian Gospic– Hjärnforskningen har fullkomligt exploderat de senaste tio åren, säger Katarina Gospic. Hon är läkare och hjärnforskare, driver konsultföretaget Brainbow Labs och har skrivit den populärvetenskapliga boken Välj rätt! En guide till bra beslut som handlar om hjärnan och beslutsfattande.

– Nu har vi tekniken som hjälper oss att titta in i hjärnan och se hur den reagerar, vi har kunnat göra mängder av studier och har en så mycket större kunskapsbas. Nu kan vi börja agera på den kunskapen, inse våra begränsningar och hitta strategier för att kunna fatta bättre beslut.

Hjärnan har inte utvecklats på 40 000 år

För dessvärre är hjärnan hopplöst icke-uppgraderad. De senaste 40 000 åren har evolutionen tragglat på i sin vanliga takt, motståndskraftig mot förändringar och inte speciellt mottaglig för påtryckningar utifrån. Oavsett hur många tekniska landvinningar vi gjort och hur många nya informationspumpande kanaler vi får tillgång till, är hjärnan densamma.
– Men varje individ kan förstås träna sin egen hjärna, precis som vilken muskel som helst. Genom att använda den och utsätta den för prövningar förbättrar vi våra förutsättningar att fatta bra beslut, säger Katarina Gospic.

Citat

Att optimera sitt beslutsfattande

Men den inställningen tycks inte vara så vitt spridd, konstaterar hon. Många personer är därför inte optimerade i sitt beslutsfattande. Andra är naturbegåvningar, födda ledare, duktiga på att känna in saker och tydliga med vad de vill och vart de är på väg, kalkylerat och säkert riskbenägna i sina beslut.

Katarina Gospic imponeras av Gandhi. Och kartläsaren och rallyprofilen Tina Thörner.

– Hur hon hanterar psykisk press och fysiska omständigheter men ändå blixtsnabbt fattar rätt beslut är fantastiskt. Där sitter hon i en bil som är så varm att skosulorna smälter, i maxhastighet och med vetskapen om att hon när som helst kan åka över ett stup. Motsvarande psykologisk stress kanske man kan hitta i svenskt företagsliv, men knappast den fysiska.

Men hur går det då till när vi fattar beslut?


– Vi har två system, enkelt förklarat ett i reptilhjärnan och ett i hjärnans smartaste del, pannloben. De kämpar emot varandra, till exempel vad det gäller kortsiktiga respektive långsiktiga belöningar.

Till exempel om valet står mellan att äta en muffins eller att börja träna. Våra primitiva strukturer vill ha muffinsen, för det känns bra direkt medan träning gör ont de första gångerna. Men vårt strategiska system vet att träning är bra, att man mår bättre på lång sikt och att belöningen kommer sedan. Och det systemet kan styra reptilhjärnan, men då måste vi anstränga oss.

Vi fattar beslut baserade på känsla

Katarina Gospic drar parallellen till kvartalsrapport kontra femårsplan. Quick fix kanske känns och ser bra ut för stunden, men det håller oftast inte i längden.
Ytterligare ett problem är att vi tror att vi är så rationella, pengamaximerande och medvetna om hur och varför vi fattar beslut. När det egentligen ofta är tvärtom. När Katarina Gospic föreläser brukar hon utsätta sin publik för Ultimatumtestet då hon ber publiken föreställa sig att hon har 100 kronor och att hon tänker ge dem 50 kronor och behålla 50 kronor själv. Publiken får välja om de vill tacka ja eller nej till erbjudandet. Om de tackar ja får de 50 kronor och hon får 50 kronor. Tackar de nej får ingen några pengar alls.
Visste du att...
– Publiken tackar alltid ja till rättvisa fördelningar. Men om jag ändrar så att ett ja innebär att jag får 80 kronor och de bara får 20 kronor, tackar 50 procent nej och ingen får något. De brukar bli förvånade när jag kan förutse att hälften av dem tackar nej, men det är ett känslobeslut som har med orättvisa att göra, och då glömmer vi bort att vara rationella och att 20 kronor är mer än inga pengar alls.

Jag och mina kolleger har kunnat visa att tacka nej till orättvisa pengafördelningar styrs från amygdala, hjärnans primitiva känslostruktur, och då sätts det ekonomiskt rationella tänkandet åt sidan.

Själv är hon stolt över sin hjärna och hur hon använder den.

– Det häftigaste är att den ständigt utmanar mig och bjuder upp till kamp samtidigt som vi är bästa kompisar. Jag vet hur den fungerar och kan rationellt analysera vad som händer om jag till exempel känner obehag inför något. Kunskapen ger mig en styrka att övervinna de krafterna.

Sju steg till bättre beslut 

Testa din hjärna

1. Kort- eller långsiktig belöning?
Hjärnan förordar per automatik den snabba belöningen och den omedelbara frestelsen. Koppla därför in pannloben och fundera över ditt besluts för- och nackdelar på kort och lång sikt.

2. Inre eller yttre motivation?
Oavsett mål så är det den inre motivationen som är den mest hållbara och långsiktiga drivkraften. Med andra ord: att följa sitt hjärta är inte så dumt.

3. Trygghet eller risk?
Rädsla leder till att vi väljer det trygga alternativet – eller låter bli att fatta beslut över huvudtaget och låter slumpen styra. Lyssna på dina signaler och analysera rädslan – är den befogad eller överdriven?

4. Limbisk eller kortikal?
Hur brukar du agera? Limbiskt, det vill säga eldigt och temperamentsfullt med en tendens att tala först och tänka sedan, eller kortikalt, alltså eftertänksamt och tillbakadraget? Lär känna dig själv och använd båda strategierna.

5. Ego eller grupp?
Vem gynnar beslutet – dig själv eller dem omkring dig? Sträva efter balans mellan att må bra själv och göra andra lyckliga.

6. Optimera dina system
Ät, träna och sov bra.

7. Ta en paus – och skratta
Stress aktiverar reptilhjärnan och vi blir mindre rationella och tenderar att fly. Då kan en paus och nya tankebanor och intryck få dig att se på problemet på ett annat sätt. Att vara glad förbättrar också förmågan att lösa problem.

*Rätt svar:
Troligen dök svaret 10 cent intuitivt upp i ditt huvud. Vilket förstås är fel, som ditt system 2 kanske, eller kanske inte, hann tala om för dig innan du svarade. Rätt svar är 5 cent. Men var lugn, du är i så fall i gott sällskap. Över 50 procent av de Harvardstudenter som Daniel Kahneman frågat svarade fel.

Ladda ner

Skriv ut

Läs mer om våra tjänster på www.bisnode.com Bisnode