Menu
Seher Yilmaz har ett viktigt uppdrag:

Mixa & matcha rättvist i rekryteringsdjungeln

Vad händer med affärerna om de anställda inte representerar omvärlden? Många företag fastnar i gamla mönster när de ska rekrytera. Rättviseförmedlingen visar vägen till ökad mångfald.

Seher YilmazBredare urval för bättre rekryteringar

Rättviseförmedlingen föddes för snart sex år sedan med ett tydligt mål: att hjälpa projekt, organisationer, medier och företag att hitta personer som vanligen är underrepresenterade. Varför är sju av tio personer som uttalar sig i medier män? Hur kommer det sig att det nya Sverige, mer heterogent än tidigare, inte avspeglar sig alls i rekryteringen till vissa arbetsplatser?

– Egentligen är det inte så konstigt. Vi hittar oftast bara sådana som är lika oss själva, eftersom det är dem vi känner, umgås och hänger med, säger Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen.

Vägen till ordförandeposten

För två år sedan fick hon frågan hon inte kunde tacka nej till. Lina Thomsgård, grundare av Rättviseförmedlingen, kände att hon hade tagit organisationen så långt hon kunde. Vem skulle kunna ta den till nästa nivå?

Hon kom att tänka på en person som skulle vara en perfekt kandidat: Seher Yilmaz. Seher hade varit ordförande för Sveriges Elevkårer och för Sveriges Ungdomsorganisationer. Hon hade arbetat som konsult på kommunikationsbyrån Prime, som public affairs-ansvarig på fackförbundet Unionen och deltagit i en rådgivande grupp för Rättviseförmedlingen.

”Jag sköter hemmet så kan du sköta världen.”

– Lina ställde frågan under en lunch. Det kom så oväntat. Jag gick ut på Götgatsbacken i Stockholm, ringde min man och berättade att jag hade blivit erbjuden att bli ordförande för Rättviseförmedlingen. ”Ta det”, skrek han. ”Jag sköter hemmet så kan du sköta världen.”

Tidigare hade Rättviseförmedlingen framförallt handlat om skevheter mellan kvinnor och män. Med Seher Yilmaz på ordförandeposten har organisationen kommit att prata mer om jämlikhet utifrån bakgrund. På vilket sätt missar vi personer som inte är födda i Sverige eller som har föräldrar som inte är födda här?

” När det gäller bakgrund tycks vi inte vara mogna för debatten ännu.”

– Om jämställdhet har vi pratat så länge i Sverige att vi är överens om grundproblemet, även om inte alla är överens om lösningen. När det gäller bakgrund tycks vi inte vara mogna för debatten ännu. Det dröjde bara några dagar innan rasistiska sajter började skriva negativt om oss. Det blev en chock för vår organisation, som bara hade varit van vid att få kärlek, säger Seher Yilmaz. Att kön och hennes föräldrars bakgrund (mamma och pappa kommer från den kurdiska delen av Turkiet) har stor betydelse blev hon tidigt varse. Först kom upptäckten att hon behandlades på ett särskilt sätt för att hon var tjej.

Uppvaknandet till samhällets orättvisor

– När jag gick i sjuan kom boken ”Fittstim”, och för mig blev den ett uppvaknande. Någon satte ord på allt jag kände och jag förstod att det inte var mitt fel att killarna tafsade. Det finns en struktur som jag är en del av. Sedan väcktes medvetenheten om vilken roll familjens rötter spelade för omvärldens syn på henne.Seher Yilmaz

– På ett utvecklingssamtal på gymnasiet berömde en lärare mig för att jag var så bra på svenska. Min pappa svarade: ”Varför skulle hon inte vara det? Hon är ju född här, det är hennes språk.”

Rättviseförmedlingens stora nätverk är nyckeln

På rättviseförmedlingen får Seher Yilmaz möjlighet att påverka hur företag och organisationer tänker kring normer. Målet är att vara en hjälp att hitta alternativ till det förväntade valet. Till sin hjälp har organisationen 90 000 rättviseförmedlare, följare på sociala medier som sprider efterlysningar och tipsar om kompetenta personer via Facebook och Twitter: Vilka andra personer med den här kompetensen finns det? Rättviseförmedlingens första efterlysning gällde att hitta dj:ar som inte var killar. Det visade sig finnas över 300 stycken. Tanken är att motbevisa påståendet ”dom finns inte”. De 90 000 följarna hjälper till att gratis bredda urvalslistor i olika sammanhang.

– Behöver man som företag eller organisation komma i kontakt med någon för att rekrytera eller inspirera finns personen antagligen i vårt nätverk, eller också känner någon i nätverket rätt person, säger Seher Yilmaz.

Som entreprenör utan ekonomiska muskler till att anlita rekryterare kan det vara svårt att veta hur man ska hitta den kompetens man saknar. Var ska man leta? Affärsmässigt finns det naturligtvis en fara i att bara rekrytera personer ur sitt befintliga kontaktnät.

Rättviseförmedlingen"Tunnelseende är aldrig bra som affärsstrategi"

– Olika erfarenheter, kunskaper och bakgrunder tror jag kommer att bli allt viktigare, inte minst för att du måste spegla den målgrupp du vänder dig till. Annars blir det lätt som när vuxna kommunikatörer ska hitta på ungdomsspråk. Tunnelseende är aldrig bra som affärsstrategi. Dessutom: hur attraktiv blir man som arbetsgivare om det bara finns en viss typ av personer på arbetsplatsen? frågar Seher Yilmaz. Och tillägger:

– Jag ser inte olikheter som en bonus utan som en förutsättning för att man ska kunna fatta bra, hållbara beslut.

Transparens vid rekryteringar

Förutom det affärsmässiga finns naturligtvis ett antidiskrimineringsperspektiv med i bilden. I framtiden blir det sannolikt av än större betydelse att vara transparent – inför kunder och egna medarbetare – vid sina rekryteringar. Fick rätt person jobbet, eller valde man någon för att hen ser ut som en spegelbild av företagsledningen? Sedan starten har Rättviseförmedlingen hjälpt uppdragsgivare med över 800 efterlysningar och har samlat in över 34 000 tips om alternativ som bryter normer i olika sammanhang.

– Jag tycker att medvetenheten ökar om de här frågorna. Näringslivet resonerar ofta rationellt. Om vi ska kunna sälja till den här målgruppen måste vi lära känna den, och då är det bästa att anställa någon med den kompetensen, säger Seher Yilmaz.

Formkurvan: Seher Yilmaz

1992Sehers föräldrar, politiska flyktingar från Turkiet, väljer att flytta från Arlöv till Lund för att Seher och hennes storasyster ska komma till en bättre skolmiljö.

1998Engagerar sig i skolans elevråd och startar en antimobbningsgrupp. Tar plats i klassrummet och ifrågasätter lärarna när hon tycker att hon själv eller någon av klasskamraterna blir orättvist behandlade.

2001Går på nationella årsmötet för Sveriges Elevkårer. Efteråt ringer förbundsstyrelsen och vill att hon ska ta över Skånedistriktet. Seher säger nej och lägger på luren. Strax efteråt ringer de igen: ”Vi har ingen annan. Om du inte tackar ja lägger vi ner.” Seher säger ja.

2004Väljs till ordförande för Sveriges Elevkårer och flyttar från Lund till Stockholm dagen efter studenten. Hon lovar föräldrarna att återvända till Lund och studierna efter ett år. Det gör hon inte.

2006Efter ordförandeskapet blir hon arbetslös och drabbas av en identitetskris. Vem är hon när hon inte längre är ordförande? Hon längtar hem till Lund och lyckas tjata sig till en plats på statsvetenskapliga institutionen.

2008Väljs in i styrelsen för LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer. Hon får tillbaka engagemanget och glöden som har gått förlorade de senaste åren. Hon känner åter att hon har något att bidra med. Två år senare kandiderar hon till ordförandeposten och blir vald.

2011Hennes mentor undrar om hon inte borde prova på att arbeta i PR-branschen. Seher ser sig som statsvetare, inte kommunikatör. Hon anmäler sig till en kurs i franska med planen att tillbringa sommaren i Paris. Då ringer PR-byrån Prime och erbjuder henne jobb.

2013Får frågan om hon är intresserad av att sitta i en rådgivande grupp för Rättviseförmedlingen. Ser det som ett drömuppdrag och engagerar sig starkt i organisationens utveckling.

2014I januari undrar Lina Thomsgård om hon vill äta lunch. Seher får frågan om hon vill ta överordförandeskapet. Hon är hedrad och skrämd på samma gång. Hon tycker att Thomsgårds många starka sidor blir svåra att leva upp till.

2015Hon får ett prövande första år som ordförande. Att bredda perspektivet och prata mer om jämlikhet utifrån bakgrund väcker vrede. Seher övertygar sig själv och organisationen att frågorna om bakgrund inte går att blunda för.

Tidningen Biz



Kontakta redaktionen

Har du feedback på våra artiklar eller vill komma i kontakt med oss på Bisnoderedaktionen? Mejla oss gärna på: hejredaktionen@bisnode.com 
Ansvarig utgivare: Magnus Silfverberg

Läs mer om våra tjänster på www.bisnode.com Bisnode