Menu
Tanketrender

Så tar du hand om din hjärna

Så hjälper du din hjärna nå toppform med vila, dans och sockervadd.

Sockervaddens kreativa psykologi

Att en morgon upptäcka att någon bytt ut frukten i fikarummet mot rosa sockervadd. Gör det mig kreativ? Ja, det gör det. I alla fall om jag är som människor är mest. Det är inte sockervadden i sig som gör skillnaden, utan den signal vadden sänder: ha kul på jobbet i dag.

– Det är vetenskapligt belagt att människor som har roligt på jobbet är mer kreativa och får mer gjort, än människor som inte har det, säger Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare vid Lunds universitet. I fyra år har han forskat om lek som redskap för kreativitet.

– I början tänkte jag på lek som aktiviteter, något ledningen kunde planera. Sportiga kickoffer, till exempel. Men den typen av lek fungerar inte. Naturlig lek bygger relationer, bryter ner hierarkier och tränar vår förmåga till öppenhet för idéer och för varandra. Organiserad, påtvingad, lek kan få motsatt effekt.

Så hur får man kreativ lek?

– Jag såg en lapp med instruktioner till personalen bakom kassan på ett kafé häromdagen: ”Håll rent. Tvätta händerna. Ha kul på jobbet och visa gärna kunderna det. ” Det är viktigt att ledningen säger och står upp för att man vill att alla ska ha roligt på jobbet.

Den andra punkten är att ledningen måste föregå med gott exempel, utan att då försöka styra leken.

– Små signaler, onyttig sockervadd i stället för präktig frukt, får människor att våga släppa loss och blotta sina idéer. Välkomna utbrott av spontan lekfullhet.


Dans är bra för hjärnan

Lunchdisco eller ett danspass efter jobbet är inte så dumt. Dans gör nämligen att vår hjärna mår bra, att vi blir mindre stressade och bättre på att lära oss nya saker.

Intresset för hur dans påverkar oss har exploderat inom medicinsk forskning de senaste åren. En anledning kan vara att vi aldrig tidigare haft ett så stort behov av dans som nu, eftersom dansen visar sig kunna fungera som motvikt till den stress som många känner i dag.

Dansen har genom sin icke-språkliga uppbyggnad möjlighet att nå de djupare delarna av hjärnan, den så kallade känslohjärnan, före förnuftshjärnan. Vägen in till amygdala, som uppfattar känslobudskapet från rörelser, är snabb, medan den som går till de kortikala delarna av hjärnan, där den verbala förståelsen kommer in, är långsam. En snabb ökad känslomässig kontakt och medvetenhet ger energi och stimulerar hjärnan till ett intresse för inlärning.

Dansen har också använts för att behandla depression, stressrelaterad smärta och demens. Inom skolan har dans använts som en metod för att öka inlärning och inom äldrevården har dans visat sig fungera bra, också för vårdpersonal i övergången mellan sjukskrivning och arbete. Även skrivkramp kan låsas upp med hjälp av dans visar en färsk undersökning.

KÄLLA: FORSKNING OCH FRAMSTEG.

Hallå där… Dan Hansson, stressforskare


Hur lång semester behöver jag för att hinna återhämta mig?

– Forskning visar att semestrar, oavsett hur långa de är, ger kortvarigt positiva effekter på välbefinnandet. Därför är det bäst att vara pragmatisk och helt enkelt ta så lång semester som du känner att du mår bra av.

Vilka är riskerna med att ta väldigt lång eller väldigt kort semester?

– Svårt att svara på baserat på den begränsade forskning som finns i ämnet, men en risk med för kort semester kan vara att du inte hinner få den återhämtning du behöver. Om du tar för lång semester kan det bli trögare att komma tillbaka till den vanliga livsrytmen.

Hur lyckas jag med att verkligen vila upp mig på semestern?

– Du kan antingen planera för det och lägga in tid för återhämtning, eller så kan du variera dina aktiviteter. Variation kan också innebära återhämtning. Du vet bäst vad som är mest vilsamt för just dig. Överlag är sänkta krav och planering i förväg bra tips som ökar känslan av kontroll och minskar stressen. Planera för njutning – det är ju vad semestern är till för!

Ladda ner

Skriv ut

Läs mer om våra tjänster på www.bisnode.com Bisnode