Menu
Svenskar i rymdbranschen

Kometkarriär

Få branscher har lika stor dragningskraft som rymden. I den svenska rymdbranschen samsas stora drömmar, avancerad ingenjörskonst och livsviktig rymdteknologi. Det finns omkring 35 företag i Sverige som på ett direkt sätt håller på med rymden och omsätter cirka 2,5 miljarder kronor årligen.

Kometkarriär - citat.

RAKETMOTORERNA SPYR UT ELD OCH RÖK, ett öronbedövande dån. Astronauterna i cockpit ser på varandra i förundran.

”Vad håller vi på med, ska det kännas såhär?” Snart är de utanför jordens atmosfär. Snart är de en del av den lilla skara människor som sett jorden från rymden. Romantiseringen och mytbildningen av rymden är tung. När Christer Fuglesang 2006 äntligen blev förste svensk i rymden var den nationella stoltheten påtaglig. Vi hade fått en äkta svensk rymdhjälte, måhända 55 år efter att Jurij Gagarin blev den första människan i rymden. Fuglesang blev Arlandaporträtt och frimärke – men den korta rymdhajpen lade sig snabbt och alla de människor som jobbar med rymden varje dag var snart tillbaka på sina kontor.

Sveriges främsta rymdort

Maria Nilsson arbetar som avdelningschef på Rymdstyrelsen. Myndighetens kontor ligger i Solna, rätt långt från mytiska rymdplatser som Houston och Cape Canaveral. Det ligger till och med långt från Kiruna, som kan sägas vara Sveriges främsta rymdort med basen Esrange. Likafullt är det här statens rymdmyndighet finns. Den fördelar 900 miljoner kronor till forskning och teknikutveckling på rymdområdet varje år.

– Hur hett är det med rymden?
Rymden är alltid hetare internationellt än den är i Sverige. I andra länder slår rymdverksamhet an en nationell stolthet som jag inte tycker finns i Sverige. Här tänker vi på rymdverksamhet som något litet, något apart, som en mindre grupp människor Citat Maria Nilsson.håller på med, säger Maria Nilsson. 

Är det inte så?
– Nej, det är inte så apart – tänk på hur mycket rymden påverkar oss och hur beroende vi är av den. Saker som du gör varje dag med din mobil, jordobservationer och meteorologi… De skulle inte vara möjliga utan rymdteknologi.

– Personligen är jag ingen rymdnörd. Men många som jobbar med rymden är väldigt rymdintresserade, så kan man väl säga. De flesta är ingenjörer och betydligt fler är män än kvinnor, säger Maria Nilsson.

Livsviktig rymdteknologi

Ungefär hälften av de svenska rymdarbetarna jobbar hos de två stora företagen RUAG Space (tidigare SaabSpace) och GKN Aerospace i Trollhättan (tidigare Volvo Aero). Majoriteten av de svenska rymdföretagen håller på med satelliter: bygger komponenter och utvecklar teknik. De jobbar främst med saker som ska komma till direkt nytta för oss här på jorden: samhällsviktiga satelliter för navigering, jordobservation för skogsbruket, miljön och klimatet.

Många svenska rymdföretag är just nu besatta av miniatyrisering. Eftersom det är extremt dyrt att skicka ut tunga saker i rymden försöker man med alla medel göra saker mindre och lättare. Dessutom finns företag som vill göra rymdverksamheten grönare. Svenska Ecaps har tagit fram ett satellitbränsle som är mindre skadligt för jordens klimat.

Politik och lönsamhet

Rymden är ingen bransch för entreprenörer som vill ha en snabb uppstart, expandera och göra exit. Projekten är enorma, internationell politik och statsbudgetar styr mycket av vad som sker och utvecklingen av produkter tar tid och är arbetsintensiv. För att få bäring i sin rymdbusiness krävs nästan att man hittar på ett sätt att ta ner den till jorden, ”down to earth”:

– De företag som jobbar enbart med att bygga saker till satelliter tjänar överlag inte så mycket pengar, men om de kan omsätta sin kunskap och sina applikationer från rymdverksamheten till något som kan användas på jorden kan de bli lönsamma, säger Maria Nilsson.

Staters rymdsatsningar debatteras ständigt. Är det verkligen något att lägga skattepengar på? Behövs rymdverksamhet, vilka konkreta resultat får vi ut av detta? Debatten känns igen från kulturens område: alla är positiva så länge det finns pengar, men det ses som en separat del av samhället och något som lätt kan väljas bort om det kliar i finansministerfingrarna. Just nu håller Sverige på att jobba fram en ny nationell rymdstrategi, resultatet av utredningen ska presenteras sommaren 2015.

Medan de svenska ingenjörerna bygger komponenter till satelliter, sådant som vi kan ha riktig och daglig nytta av här på jorden, finns de inom rymdbranschen med häftigare drömmar om storslagna, bemannade rymduppdrag.

Privata aktörer på frammarsch

I USA har Obamas slakt av rymdbudgeten fått privata rymdinitiativ att vädra morgonluft. Det mest uppmärksammade är superentreprenören Elon Musks (mannen bakom PayPal och Tesla) företag SpaceX som levererar utrustning till den internationella rymdstationen ISS med två egna raketer. Space X har som uttalat mål att möjliggöra för människor att bo på andra planeter.

Även på rymdturismens område är det privata entreprenörer som satsar: Richard Bransons bolag Virgin Galactic har länge pratat om rymdturism, men det är oklart vad som sker med Virgins offensiva satsning efter den tragiska rymdraketkraschen i början av november förra året. Även svenska entusiaster har försökt dra i gång rymdturismverksamhet i Kiruna – men den ligger nu på is.

Nybyggare på Mars

Och så har vi 22-åriga rymdpionjären Moova Spennare från Kumla. Om drygt tio år bor hon kanske på Mars.

Hon har anmält sig till det holländska initiativet Mars One, det mest fantasieggande rymdprojektet just nu. År 2024 ska de skicka iväg människor som ska bosätta sig på den röda planeten. Allt bekostas av donationer och tv-rättigheter. 200 000 människor sökte, Moova har gått vidare och är bland de sista som slåss om en av 24 platser.

– Det känns underbart att det äntligen är i gång, sade hon till Aftonbladet.

Säga vad man vill om rymden: den har en viss dragningskraft.■

Fakta om svenska rymdbranschen

Nasa använder sig av svensk uppfinning

Nasa hade ett problem: När deras astronauter landade igen efter ett uppdrag hade deras muskelmassa minskat drastiskt. Hur skulle astronauterna kunna styrketräna utan gravitation? Två svenska forskare lyckades lösa problemet.

Per TeschProfessor Per Tesch blev exalterad 1988 när telefonen ringde och det var Nasa i andra änden. De var intresserade av hans forskning kring musklers förtvining och hur de kunde göra – i rymden – för att motverka det.

Tesch och affärspartnern Hans Berg spånade sig fram till en omvänd jojoteknik som använder ett snurrande hjul som motvikt. Det skapar excentriskt motstånd i hela rörelsen, musklerna stimuleras effektivt och träningen kostar mindre energi för kroppen.

– Energi är en bristvara i rymden. Det är en utmaning att lyckas få med sig tillräckligt mycket mat och vatten som det är, så att träna musklerna energieffektivt är viktigt, säger Per Tesch.

Tyngdlös styrketräning

Tesch och Berg grundade YoYoTechnology – ett företag som tillverkar styrketräningsmaskiner som kan användas där gravitation saknas. Att jobba mot rymdbranschen var dock ingen lek, hur häftigt det än var att få jobba vid Kennedy Space Center i Florida.

– Till en början kändes det coolt och jag är glad att vi gjorde det, men snart märkte man att det är människor där också med fel och brister. Och det är mycket regler och byråkrati att förhålla sig till.

I dag säljer YoYo sina maskiner under varumärket nHance till gym, idrottsklubbar och rehabanläggningar. Rymden är inte bara snårig utan även en rätt liten bransch att sälja produkter till.

Christer Fuglesangs flagga.– För oss har det nog nästan blivit negativt att förknippas så mycket med rymden. Vi pratar mindre och mindre om det i vår marknadsföring för att få kunder att förstå att träningsmaskinerna fungerar lika bra på jorden. Jag tror att min forskning på KI är mer värd än vår rymdbakgrund ur försäljningsaspekten.

Med det sagt: den omvända jojotekniken bakom styrketräningsmaskinerna hade aldrig uppkommit om det inte var för uppdraget från Nasa. Nästa steg för YoYo Technologies är att ta in finansiärer för att kunna få mer spinn på försäljningsarbetet – på jorden snarare än i rymden. ■

Per Tesch tipsar om rymdbranschen:

Underskatta inte betydelsen av att intellektuellt och kreativt få bli exponerad för den utmaning som rymdverksamhet innebär. Det går inte att kreera rymdgravitation på jordytan. Utan rymden hade jag aldrig börjat fundera i de här banorna, som i slutändan blev nHance.

Det har inneburit enormt mycket glädje och fascination för mig att få jobba med rymden. Det går inte att ta bort.

Det kostar mycket tid och pengar att jobba med stora organisationer som är styrda av politiska beslut. Det är nog den största lärdomen. George W. Bush säger en sak, sen kommer Obama och bestämmer något helt annat som spiller över till ESA i Europa.

Text: Peter Hammarbäck. Bild: Getty Images.

Läs även:

Här är framtidens jobb >>
Tänk globalt >>
Vi vill återkoppla människan med naturen >> 
"Tid är ett begrepp som skapats av människan" >>

Tidningen Biz.

Skriv ut

Läs mer om våra tjänster på www.bisnode.com Bisnode